Vi tog oss till barnhemmet och började med att inte göra något då frukosten redan var avklarad och alla andra sov.. Så vi fikade klockan nio med de andra (för första gången på hela veckan). Våra chokladbollar (repris från förra veckan) gjorde en stor succé! Vi gick upp till andra våningen och lekte med barnen, lego och borg är ordet! När vi gick därifrån så kom vi fram till att vi skulle ha spenderat mer tid med dessa goa ungar, men lite försent att tänka på det nu. Vi gick därför till våra bebisar på intensivavdelningen (där jag trivs som fisken i vattnet) och mös tills de skulle gå och lägga sig då vandrade vi vidare till matning och lunch i grupp 3.

Under vår egen lunch fick vi smaka på trädjuice. Det smakade som unket vatten som stått framme för länge, men vi drack upp för vi tänkte att var nyttigt och bra för oss! Mer matning och lunch i grupp 1. Anna lekte mycket med sin lilla prins och han var lika glad som alltid men när vi gick så började han gråta.. Annas hår och skärp, samt mina glasögon fick sig sin beskärda del utav uppmärksamheten från dess små barn. Inte det lättaste alla gånger, men kan man roa dem så tar man tillfället i akt! Barnskratt är det absolut underbara som finns i denna värld.

Vi gick återigen till intensivavdelningen för att säga hejdå till de mest underbara och ljusaste som finns i min värld just nu. Tvillingarna och den brunögda charmören fick sig ett redigt farväl från mig och Anna! Att lämna de små liven tog hårt på hjärtat. Men jag har bilder och kommer aldrig att glömma dem!

Vi gick för att säga hejdå till sjukgymnasten, när vi kom in så frågade hon varför vi inte hade gått ännu.. Det var ju ett trevligt sätt att säga hejdå på.

Vi fick av direktorn ett varsitt gosedjur och en prydnad. Inte ett enda tack fick vi från någon. Det känns inte riktigt som att de har uppskattat vår hjälp eller ens förstått syftet med vår vistelse där. Det känns också som att detta bara var något som direktorn på barnhemmet tog ett beslut om utan att diskutera med de anställda på barnhemmet. Jag anser att de ändå borde ha haft något att säga om saken då det är dem vi skulle arbeta med.

När vi gick hem så var vädret så otroligt tråkigt, det har varit grått och deprimerande hela dagen. Snabbt tog vi oss till gymet och svettades så skönt! Vi har lärt oss att även i Litauen finns det testosteronstinnade killar/pojkar/karlar som tror att de är så himla snygga och posar framför spegeln och älskar sina muskler.

När vi kom hem så städade vi hela lägenheten! Det blev riktigt fräscht och efter en dusch så kändes allt fullbordat.

Men.

Då kommer vi till dagens höjdpunkt! Det Anna och jag har längtat efter i tre dagar! Pannkakorna! De första två gick åt helvete, men sen fick jag in snitsen och resten gick som smort! Vi hade köpt varske (fråga inte vad det är, för det vet vi inte, men det var de vi skulle ha i pannkakorna iaf..) och resultatet blev helt underbart! Ännu ett bevis på att Annas och mitt samarbete vad det gäller mat är felfritt! Så här lyckliga har vi inte varit på hela veckan.

/Sara