Matning at first, sen letade vi efter sjuksköterskan på barnhemmet (vi skulle enligt schemat gå med henne nu..) och hittade henne med alla andra sittandes mitt i en fikapaus.. Kul att vi var inbjudna. De sa att vi skull åka till sjukhuset om tio minuter, så vi fick snällt gå ut därifrån då vi fick order att ta på oss ytterkläder. Vi gick och lekte med några barn istället. Men vi åkte till sjukhuset med tre barn. Anna och jag hade varsitt i knät och ett imellan oss. Här tänker man inte på säkerheten, inga barnstolar eller bälten.. Det känns riktigt hemskt, för man vet att när det gäller såhär små barn så bör säkerheten vara på max! Så Anna och jag gjorde vårt bästa att spänna fast de barn vi hade i knät. På den ena pojken lät set som att han andades genom ett sugrör, det var hemskt, men han var lika glad för det. Min lilla pojke han var så trött så han höll ständigt på att somna. Den tredje lilla pojken hade så mycket energi - plus att han har tänder som växer ut så han har mycket ont och skriker av bara den! Hem till barnhemmet kom vi och då gick vi direkt till intensivavdelningen där vi mös med småknattarna.

Vi stannade kvar i grupp 3 (den gruppen vi matar på morgonen) rätt länge, så vi hjälpte till vid deras lunch vilket resulterade att vi tog lunch klockan tjugo i ett istället för tolv. När vi kom till personalrummet så flydde alla och det var utrymt på väldigt kort stund - så kändes det iaf.. När Anna och jag skulle värma våra matlådor som vi beställde från restaurangen igår så höll det på att bli en smärre katastrof då vi märkte att det var aluminium - och sådant ska man inte mikra kom vi på när det började smälla i mikrovågsugnen.. Så tallrikar blev det och vi avnjöt en mumsig lunch och en härlig välförtjänt rast i ett tomt personalrum! Efter lunchen gick vi in till sjukgymnasten och satt där i mer än en timme och vi ställde massor med frågor som vi fick bra och intressanta svar på. Vi följde med till grupp 1 och fick ge lite ljus”terapi”, med gult ljus på näsorna av några pojkar för att det skulle bli mindre snor. Anna gav ljus”terapi” med ett blått ljus för att den torra huden skulle försvinna (hade vi fått smörja de torra områdena med en fet kräm i tre dagar så skulle problemet vara ur världen...) och sen fick vi se en väldigt intressant sak. De tog fram en slags maskin och typ en matta som förvandlade ett vanligt badkar till en jacuzzi. I den här jacuzzin så fick en pojke med en svår cp-skada bada. När han kom in i badrummet så var han inte alls glad, men så fort han kom i badet så började han skratta och hade det jätteroligt under tiden som det varade. Snart efter detta så var vår arbetsdag slut - lite nöjdare på eftermiddagen än på förmiddagen.

Raskt gick vi hem och raskt tog vi oss till gymet! Det var en lyckad träning för Anna, dock inte för mig då jag ända sen jag kom till Litauen har haft ont i mitt högra ben. Men jag klagar inte! Jag springer som bara den. Svettiga och glada gick vi och handlade på köpcentrumet innan vi tog oss hem för att fixa mat. Vi gjorde matlåda tills imorgon och åt rester. Vi är så otroligt bra på att laga mat Anna och jag, så allt vi gör blir så otroligt bäst!

Såhär såg "jacuzzin" ut!

Vi tog en bild på den fullproppade väskan med kläder som vi tog med oss idag. Här kommer kläderna sannerligen till användning!

/Sara